Personlighetsstörningar

En personlighetsstörning är ett långvarigt mönster av ovanliga tankar och beteenden som oftast utvecklas i tonåren eller tidigt i vuxen ålder. Av de som upplever detta beskrivs det ofta som oroliga och intensiva tankemönster som påverkar en persons liv negativt när de inte behandlas. Det är tankemönster och beteenden som oftast faller utanför kulturella normer.

Vissa tror att personlighetsstörningar inte kan behandlas och alla de missförstånd kring psykiska problem ökar bara stigmatiseringen kring det. Med hjälp av en empatisk och kvalificerad terapeut eller rådgivare i kombination med önskan från den drabbade att själv vilja ha hjälp och få behandling, så kan dessa personer lära sig att hantera sina känslor, kommunicera, relationer och andra delar som påverkas negativt av deras psykiska tillstånd.

Olika personlighetsstörningar

För att bli diagnostiserad med en personlighetsstörning ska personen som söker hjälp måste ha visat ett mönster av tankar och beteenden som kännetecknas vid denna störning, i kombination med flera andra sammanhang och under en viss tidsperiod. Detta mönster är ofta återkommande under hela livet, vilket skiljer en personlighetsstörning från diagnoser som ångest och depression som sker under en viss period. Egenskaper som visar på psykisk oro och störningar ska även skilja sig från andra specifika stressfaktorer eller andra psykiska hälsoproblem, även om symtomen ofta är kopplade till varandra.

Man brukar dela upp personlighetsstörningar i en separat kategori och grupperar de därefter i tre olika kluster baserat på deras egenskaper. Även om dessa klustren är distinkta är det inte ovanligt att en individ har återkommande personlighetsstörningar i de olika klustren.

Kluster A för personlighetsstörningar innefattar udda egenskaper enligt följande:

• Paranoid: En person med paranoid personlighetssyndrom kan visa sig misstänksamma mot andra människor. De upplevs ofta vara fientliga och upptagna med sina egna tankar.
• Schizoid: En individ med schizoid personlighetssyndrom tar ofta avstånd och tycker inte om att ha sociala relationer. De kan upplevas kalla eller att de håller och/eller håller avstånd från andra.
• Schizotyp: Denna diagnos karaktäriseras av ett tillstånd där personen har svårt med mellanmänskliga relationer och störningar i tankemönster, utseende och beteende.

Kluster B för personlighetsstörningar är de som karaktäriseras av beteende som ofta upplevs som dramatiska, över-emotionella och plötsliga. De inkluderar:

• Antisocial personlighet: En person med en anti-social personlighet kan tyckas bortse från andra personers rättigheter och känslor samt saknar ofta empati. De följer inte sociala normer och lagar och kan vara otrevliga och ansvarslösa. Anti-social personlighet kallas även sociopati eller psykopati, men ingen av dessa faller in i diagnosticerade tillstånden. Människor som kallas “psykopater”eller “sociopater” i filmer, böcker och på tv visar oftast egenskaper på en anti-social personlighet, men det är viktigt att förstå att genom att ha en diagnos på en antisocial personlighet betyder inte att en person nödvändigtvis är hotfull mot andra.
• Borderline personlighet: Borderline personlighet innefattar mönster av instabila personliga relationer och känslor. Individerna känner sig lätt övergivna, även om det är en verklig eller föreställd känsla. De kan vara impulsiva och reaktiva och kan engagera sig i situationer och bete sig på ett sätt som är riskabelt och hotfullt mot sig själva.
• Histrionisk: Individer med denna typ av personlighet tenderar ofta att söka uppmärksamhet och kan beskrivas som väldigt emotionella. Deras känslor, som ofta lätt kan uppfattas som ytliga av andra, kan växla snabbt. De kan uppvisa olämpligt sexuellt beteende för att få uppmärksamhet.
• Narcissistisk: En individ med en narcissistisk personlighet har ett stort behov av att bli berömd, mest för att de vill känna sig speciella och bättre än andra och upptagna med deras egna fantasi om sin framgång och makt. De saknar ofta empati.

Kluster C i personlighetsstörningar innefattar egenskaper som ångest och rädsla:

• Undvikande personlighet: En individ med en undvikande personlighet känner sig ofta otillräcklig och är rädd att bli bedömd av andra. Det kan leda till att de undviker sociala interaktioner, då sådana situationer är alltför ångestfyllda för dem.
• Beroende personlighet: Denna personlighetsstörning innebär ett överdrivet behov av att ta hand om andra människor. En sådan person har svårt att ta egna beslut, när dessa beslut inte är baserade på vägledning från andra, vilket får personen att känn sig obekväm.
• Obsessiv-kompulsiv personlighet: En individ med denna diagnos vill gärna ha ordning och perfektion. De finner svårigheter i att vara flexibla och kan upplevas som alltför styrda av sitt samvete, stela och envisa. Denna diagnos bör inte förväxlas med tvångstankar och tvång.

Orsaker till personlighetsstörningar

Studier visar att genetik, trauman i barndomen och tidigare upplevelser och situationer kan spela en roll i varför man utvecklar en personlighetsstörning. Dock är den exakta roll som genetiken spelar är inte bevisad, men experter tror att vissa personlighetsdrag kan överföras från ärvda gener från sina föräldrar. En studie visar på att en ärvd gen kan bidra till en obsessiv-kompulsiv personlighetsstörning. Personer som diagnostiseras med en personlighetsstörning är ofta kopplat med att ha upplevt något trauma som barn. Barn som utsätts för verbala övergrepp från sina föräldrar var tre gånger mer benägna att bli diagnostiserade med borderline, narcissistisk, obsessiv-kompulsiv eller paranoid personlighetsstörning.

Hur personlighetsstörningar påverkar livet

En personlighetsstörning kan påverka många aspekter i en persons liv, såsom social kognition, känslomässiga situationer och hur man verkar i samhället. Effekterna varierar beroende på personens diagnos (och varierar sannolikt mellan personer som har samma diagnos), men alla har en viss interpersonell svårighet.

Personer med en undvikande personlighet kan få problem på jobbet på grund av sin rädsla att bli bedömd, medan personer med en antisocial personlighet kan få mer juridiska problem, då de inte går efter de sociala normerna.

Behandling för personlighetsstörningar

Det är allmänt känt att det är svårt att behandla personlighetsstörningar. Det är inte alla vårdmottagningar som väljer att arbeta med människor med personlighetsstörningar och vissa har inte en certifierad utbildning i de olika metoderna att använda i denna typen av terapi. Dialektisk beteendeterapi sägs vara väldigt effektiv för vissa personlighetsstörningar. Egenskaperna som associeras med personlighetsstörningarna visas inte hela tiden, utan de uppstår ofta i många eller de flesta aspekterna av en persons liv och dagliga funktion, som påverkar både relationer, skola, jobb och andra dagliga aktiviteter och normer. Personer med en personlighetsstörning söker inte ofta behandling. Ibland slutar de till och med sin behandling innan de, enligt terapeuten, egentligen är redo för det.

Många studier har visat att behandling för personlighetsstörningar kan vara väldigt effektivt, men majoriteten av dessa studier har gjorts på borderline personlighetsstörning.

Om du eller någon närstående lider av en personlighetsstörning kan denne få hjälp av en legitimerad psykolog, terapeut eller coach via GoMentor för att lättare kunna hantera det dagliga livet med denna diagnos. På GoMentor erbjuds även terapi och coaching online, kallad GoMentor 24/7, där du kan få hjälp online precis när du behöver det - oavsett tid och plats.